tisdag, augusti 14, 2012

Vecka 35 (34+0)

Vilda bebin är färdigbakad sedan några veckor tillbaka, och jobbar nu på att bli längre och tyngre. Jag gissar att hen är större än sin syster, men vet inte riktigt om det kommer från att de har legat så olika i magen och att den här rackaren känns att ta mer plats. Sen så är det väl oftast så, har jag fått höra, att syskon är större än sina föregångare.

Inatt sov jag fantastiskt bra, och det var så skönt. Vet inte sist jag sov en hel natt utan att ha svårt att somna, vakna stup i ett och ha ont, vrida och vända på mig och vilja gå i ide när väckaren ringt. Hoppas på en repris inatt!

Det tär på psyket att inte kunna röra sig obehindrat, jag längtar efter långa, långa, långa promenader och att busa ordentligt med Astrid. Men turligt nog så tycks hon finna sig i att vi kan leka lugna lekar, och så lever hon rövare tillsammans med sin pappa, farbror och andra leksugna som inte har pensionärsstatus på kroppen.



Mina fina ongar!

8 kommentarer:

  1. söt pussbild! men oj vad magen har sjunkit. hoppas du får må bra och sova gott sista tiden nu : ).
    jag går gärna en lugn promenad någon dag om du fortfarande orkar med det.

    SvaraRadera
  2. Aj då, det där ville jag inte höra. E som vägde nästan fyra kilo, ska den här bli större!!!

    Vilken fin mage för övrigt, och pussbilden är ju underbar!

    SvaraRadera
  3. Bara hålla tummarna att bloglovin fixar sitt problem och det fort ;-)

    Pyjamaströjan känns ganska liten i storlek, så jag ångrar att vi inte köpte en stl större.... men men

    Din mage växer verkligen med rekordfart, ska bli så spännande att få se hur stor han är och bara mysa på :-)

    Kanske vi skulle styra upp en lekdejt nån dag så barnen får leka lite och vi surra ;-)

    SvaraRadera
  4. Herregud vad fort det går. Snart har du också en liten bebis! :)

    SvaraRadera
  5. Inte långt kvar nu! Så spännande.

    Sv
    De vänjer sig fort. Tydligen funkar det på husbandet också för han hör inte när Nils vaknar och ska äta på natten. Själv vaknar jag så fort någon av mina hjärta låter. 

    SvaraRadera
  6. Men wow nu är det inte långt kvar! Fina bilder.

    Spännande med inskolning nu också, stora tjejen :-)

    Hoppas ni har det bra!

    SvaraRadera
  7. Inte länge kvar nu. Spännande.

    Sv: Ja hur ska man lära sig om man aldrig för prova? Astrid har ätit själv länge, men inte ens försökt använda skeden. Att det blir kladdigt är vi vana vid, men det finns ju vatten. ;-)

    SvaraRadera