En vacker dag kommer min körskolelärare att ta knäcken på mig, och det är ett löfte. Tack gode gud för solens strålar idag, då kunde jag ha solglasögon på mig hela lektionen, och slapp visa mina plaskiga ögon som höll på att svämma över. Den hjälp jag får med uppläggningen av mitt körkort är obefintlig, det enda han tycks tillhandahålla är syrliga kommentarer.
Det finns inte många personer i denna värld som kan bryta ner mig, men han har verkligen den gåvan. Antar att det beror på att både han och jag vet att jag är beroende av honom för att ta mig någonstans med detta jädrans körkort, och jag HATAR att vara beroende av andra människor. Det placerar mig i en svag ställning, and I hate it. Och jag hatar R Stenöga också, just for your information.
Ena sekunden vill jag skratta, den andra vill jag gråta. Mest av allt vill jag bara somna, och vakna bredvid Darling om 2 veckor med ett körkort i handen, och börja ladda för mitt superduperjobb (där jag f.ö. börjar 19 juni). Då skulle livet vara perfekt. Sing halleluja
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hanna lilla, pissa på körskoleläraren! jag vet precis hur det är att sitta bakom ett par solglasögon och kämpa för att inte snyfta så att det hörs. man känner sej förjävla patetisk. men snart har du kortet! kom o ragga med mej och mandy då. du kanske till och med vill boka in dig som fyllechaffis åt oss? ;) puss darling!
SvaraRadera